Svensk ordbok 2009, webbversion
frå
`
nsvära sig
verb
frånsvor frånsvurit
,
pres.
frånsvär
från|svur·it
●
vägra att vidkännas
komm.
han frånsvor sig allt ansvar för olyckan
frånsvära sig ngt
sedan åtm. 1986
Subst.:
vbid1-883294
frånsvärande